Rosévin tillverkas av blå druvsorter, vars skal ger vinet färg. Vilken druva eller druvblandning som används varierar stort, beroende på platsen, vilka blå druvor som odlas just där och som kan ge ett önskat vin. Långt många fler druvsorter än de sydfranska används alltså, även om närmare en tredjedel av all rosé är tillverkad i Frankrike och merparten i Provence. Loire, Languedoc och Bordeaux är exempel på andra distrikt där rosé tillverkas, på regionens druvor. I övrigt tillverkas en hel del rosé i spanska regioner som Navarra och Rioja, i tyska regionen Pfalz och i norra Italien. Likaså tillverkas rosé på många håll på övriga vinkontinenter.
Olika tillverkningssätt ger olika stilar
Den första kategorin är just de riktigt ljusa vinerna från exempelvis Provence. Druvorna pressas och skalen avskiljs direkt eller efter en kortare stund, när de bara har hunnit påverka vinets färg en smula.
Nästa alternativ är att krossa druvorna och låta skalen ligga med i musten viss tid och laka ur, tiden beror på hur mycket färg och tanniner vinmakaren vill utvinna. Ibland ligger skalen med så pass länge att jäsningen hinner påbörjas.
Det tredje alternativet är att passa på att göra rosé samtidigt som ett rött vin. I detta fall startas en rödvinstillverkning på vanligt sätt, druvorna krossas och skalen ligger med. Sedan tappas en viss mängd must av, när den fått lagom färg och tannininnehåll. Metoden kallas saignée, eller avblödning. Den must som tappas av får sedan jäsa separat och bli till ett rosévin, medan resterande del blir till ett rött vin.
De flesta roséviner är fruktiga i stilen och lagringen sker på ståltank, som inte sätter någon smak på vinet. Men en del roséviner får vila viss tid på ekfat, för att få lite ytterligare djup och struktur. Att blanda vitt vin med rött vin är däremot en metod som endast är tillåten i Champagne.
Färgen är ingen kvalitetsmarkör
Rosévinets färgton har inget att göra med vilken kvalitet vinet har, utan är ett resultat av druvan, tillverkningsmetoden och aktuell stil. Länge har de ljusa vinerna från södra Frankrike varit ledstjärnor, kanske för att vissa djuprosa viner som nådde marknaden var av enklare sort, ofta med lite söt karaktär. Men de ljusa vinerna görs i många kvalitetsnivåer, här finns allt från enkla, storskaliga produkter till smalare kvalitetsviner. Samma sak gäller för de djupare färgerna av rosévin. Glädjande nog sätts allt mer ljus på helt torra, djuprosa viner med fin produktion och hög kvalitet, viner som är trevliga att sätta till mat och som breddar det rosa utbudet.